torsdag 24 juni 2010

Krutgummor på klippavsats


Har haft en underbar kväll med världens galnaste och bästaste krutgummor! Ute på klipporna i Juniskär där ingen annan mer än vi själva kan ta del av allt tok som sägs! En alla tiders kväll! Det är bara med er man kan sitta och prata om hur Edward Cullen skulle te sig på tältsemester! Puss på er!

Adios

måndag 21 juni 2010

Äventyrslysten



Utråååkad! Nu har det passerat alltför många förutspådda dagar. (Vilket innebär, att dom sett likadana ut) På morgonen = Jobba, Dagen= Försöka sola, vilket inte är så givande då det hittills bara varit mulet. Kvällen= Kolla på Vänner eftersom en uppstigning i ottan väntar. Boooooring. Känner mig som en gammal tant som vet exakt hur morgondagen kommer se ut. Inga överraskningar, inga obestämda företeelser, utan dagen rullar på likt de andra... Jag vill att något roligt ska hända NU! Det här känns som slöseri med tiden och min ungdom! Jag vill resa iväg! Eller flytta och vidga mina vyer och upptäcka roliga saker! (Det är ju faktiskt på tiden, här har jag ju bott sen min första natt i livet! Jag vet hur Sundsvall fungerar nu!) Jag vill träffa annorlunda människor, folk som Tuttan och Buttergöken! Mer sånt vill jag ha! Helt oväntat tok!

Vore det så enkelt att bara sticka iväg skulle jag göra det. Men då plikten kallar finns det inte mycket att göra åt saken:( Och pengar måste jag ju ha för att kunna göra dessa saker, så det är bara att hålla ut ett tag till, sen så!!!

Men en liten vardagsöverraskning skulle inte vara dumt, eller en spännande händelse! Det är precis vad jag skulle behöva nu! Eller helt enkelt bara hitta på något förbannat, jäkla roligt!

Au revoir

lördag 19 juni 2010

Sommarjobb


Första arbetsdagen avklarad! Känns fantastiskt att jag har jobbat klart för dagen och klockan ändå bara är halv ett:D Men så är det om man är frukostvärdinna. Då måste man vara i tjänst tidigt i ottan, känns som det blir så dålig stämning om man försöker servera frukosten senare än 12... Hur som helst, allt gick bra förutom att jag gav felaktig fakta till en norsk. Det var såklart inte meningen men det inträffade:O Jag stod och plockade tallrikar när en norsk kom fram och sa "Har ni no spottehink?" Och eftersom jag får PANIK när jag inte hör vad någon säger och jag måste säga "va" mer än två gånger , så sa jag bara "Nej." Med min mesta eftertänksamma röst... Vad vet jag? Eftersom jag inte vet vad en "spottehink" är för något! Vi kanske har massa spottehinkar?

Nu ska jag ut med Röda Blixten och sen bär det av till stan!

Jodå

måndag 14 juni 2010

My super sweet 18




18 år, Jihaaa! Känns utomordentligt bra. Och födelsedagen blev precis som jag ville att den skulle bli! Tack alla fina och underbara människor som gjorde dagen helt fantastisk. Alla som jag älskar på en och samma plats för en dag. Kan det bli bättre? Uppvaktning och fina presenter:') Förutom att jag för första gången på länge kan kalla mig själv ganska "tät", så inträffade något väldigt oväntat...

Efter frukost på sängen bad min kära mor mig att gå ut med soporna. "Vad fan är det här" tänkte jag, "behöva slava på min födelsedag, förbannat" Men en aning överraskad blev jag allt när jag traskade ut på bron. Där, där stod den! Så vackert och väntade på mig. EN BIL! Jag fick en bil! Alldeles egen, min bara min! Lycka, lycka, lycka! Det räcker inte ens med att säga tack känns det som! Vad säger man när man får en bil bara sådär? Inte vet jag! Lyckan är stor<3 Eftersom det inte hans med någon övningskörning på lördagen så satt jag mig i den en stund bara, startade den, slog på radion, och njöööt. Lärde känna Röda Blixten helt enkelt som han så fint heter.

Nu ska jag intensivt plugga teori varje dag, så att ett körkort kan tas snarast möjligt!

Och puss på min söta gubbe som är helt underbar! Tack för den otroligt fina uppvaktningen:')<3

onsdag 9 juni 2010

Jo, han knarkade...


Älskar spänning! Vardagsspänning. (Hatar skräckfilmsspänning!) Har blivit uppskickad på rummet:D Och istället för att skrika på mig att jag måste sänka volymen så BER mamma mig höja volymen till högsta. Anledningen är att det pågår något fuffens på nedervåningen jag inte får ta del av. Så min kära mor vill försäkra sig om att jag inte ska höra ett ord av vad dom säger där nere! Kan de ha något med att ag fyller år på lördag mån tro?;)

Så nu måste jag fördriva lite tid här uppe i min ensamhet...

Som sagt, snart 18 år, vilket betyder att det var ett tag sen man var liten och ovetandes. Och jag kom på mig själv idag med att fullkomligt ha glömt bort när man börjar fatta såna där "vuxen grejer"!? Hur gammal var man egentligen när man började veta vad alkohol är, droger och det där om blommor och bin? No clue. Kom och tänka på det där tidigare idag. Dom små underbara liven kom idag och som vanligt hoppade Anton upp i mitt knä och där satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord medan vi satt och ritade dinosaurie Rex och lyssnade till min spellista på Spotify. Eftersom min spellista innehåller mycket av den legendariske kungen så kom även han på tal i mitt och Antons samtal. Och Anton undrade varför Elvis dog. Och rätt som det var kom jag på mig själv med att sitta och prata om knark med denna 7-åriga pojke!? Varför? Jag kände mig som en dålig människa efteråt. Vet han ens vad knark är? Om inte har vi nu haft ett djupgående samtal om vad det är.

Fast vad vet jag, man kanske har stenkoll på alla droger när man är 7 år idag. Alla fjortisar är ju typ 8 år idag, satt det kanske inte gjorde så mycket. Det går ju neråt i åldrarna för varje år som går! Så när vi, mina kära vänner, får egna barn om några år så kanske dom har egna mobiler på dagis, där alla barn förövrigt sminkar sig, festar loss när de blir "etta kladdare" och slutar lyda oss när de är 8 istället för 18!? Hemska tanke!

Nej nu ska jag fortsätta med att lyssna på storknarkaren Elvis och inte höra ett dugg av vad som sägs en våning ner;)

Hadé

torsdag 3 juni 2010

Keep on dancing


Gaaahaaaaaa! Jag har löst den eviga gåtan, meningen med livet! Svaret inkluderar två saker.
1. Att resa
2. Att dansa

Finns det något bättre? Blandningen är det ypperliga vill jag lova. Att dansa utomlands till underbar musik med härliga människor!

Befinner man sig dock i Sverige får man nöja sig med att skaka loss så mycket man kan ändå!

Blir som förbytt när högtalarna dånar ut rätt sorts med musik! Och då pratar vi 80-tals pop-musik;) Jag kan inte behärska mig. Jag dansar förmodligen fulast i hela världen, men jag bryr mig inte. Det är så fruktansvärt kul! Skulle kunna hålla på hela natten. Har jag huset för mig själv slutar det alltid likadant. Jag flyger fram i vardagsrummet helt hysteriskt! Sjunger med i låtarna! (Låter dock inte så fagert, mer som den efterblivna hyenan i Lejon Kungen) Hör varken telefoner eller om någon skulle försöka göra inbrott, det är högsta volymen som gäller. Finns en risk att jag får tinnitus, men vad gör det?;)

Detta Party-Paris Hilton-beteende höll på att sluta i katastrof tidigare idag när jag samtidigt som jag svängde runt här hemma skulle laga mig lite mat. Jag la lövbiffarna i stekpannan och glömde det lika snabbt. Hejdade mig mitt i dansen av att det luktade bränt i hela huset och sprang in i köket. Och där låg dom. Mina tre helt bäcksvarta lövbiffar som såg ut som tre Morran-från-mumindalen-näsor. Typiskt. Men men, det var bara träning för tänderna i alla fall där jag satt och kämpade med att knapra i mig dem! Sen var det bara att höja volymen igen och fortsätta bete mig, hysteriskt, lyriskt och helt galet!

Det jag kommer utnyttja allra mest om 9 dagar då jag fyller 18, är krogens alla dansgolv. Det är ett som är säkert!

Hejsvejs!

onsdag 2 juni 2010

Trött knäppskalle talar ut...


Paltkoma är den värsta "trött-formen" som finns. Då känner man sig som en uppstoppad michelingubbe som skulle göra vad som helst för att få sjunka ner i en stor säng! Vira in sig i ett duntäcke så hårt att man får svårt att andas. Det vore väl något! Sitter här i soffan på skolan (är det inte soffan hemma är det den på skolan, jag vet) och har precis ätit. Eftersom jag är den ända själen som vistas i den här delen av skolan nu är det oroväckande tyst. Kommer somna på stört här i soffan om det inte börja livas lite här! På tok för skönt och för tyst är det här. Efter som jag har hål i tre timmar kan man ju tycka att jag skulle kunna unna mig en liten tupplur. Men nu är det så att jag ska på en liten intervju om en halvtimme och får absolut inte ens slumra till! Då skulle det finnas en stor risk till att jag aldrig dyker upp på mötet! Intervjun gäller min födelsedag och att jag blir myndig, så det är inget flott och coolt, men jag borde ändå inte häva ur mig något tok bara för att jag är nyvaken eller för att jag typ pratar i sömnen!

Fast å andra sidan, något tok lär det ju bli ändå... Jag är ju en pinsam människa som gör bort mig varannan minut, så vad annat kan man egentligen förvänta sig från mig?! Borde dock ha tänkt på detta innan jag lät mig övertalas av mamma att ställa upp. Jag kommer säkert gå med ångest ifrån ST-gubben och fundera varför jag sa det och varför jag gjorde så. Men, men alltid kul att glädja andra! Så snart är det fritt fram att ta del av mitt vackra bäverleende och mina knäppa kommentarer!

Ska strida mot min naturliga instinkt, så kanske det finns en chans att det blir normalt!

Byeee