Konstig dag...

Vilken uppochnervänd dag! Herre! Känns verkligen som veckan satt sina spår och tärt på oss alla...

Det började med att min kära mor ringde och väckte mig idag. Och då menar jag inte typ tio på morgonen, utan jag menar när timmarna precis slagit över till just Söndag. 02:12 vaknade jag av att mamma ringde och väckte mig där jag sov så gott hemma hos Linus. Lite irriterat och chockat svarade jag som en yr höna i telefonen och undrade vad det var hon ville, då fick jag till svar av mamsen, "Jaha, oj förlåt, låg du och sov? hejdå hejdå" Va? Fortfarande lika chockad försökte jag hitta min sköna sovställning och försöka förtränga att min mor börjat bli lite konstig...<3

Men jag ska inte klaga på att min mamma påverkats av en lång arbetsvecka när jag själv har svårt att bete mig... När jag skulle åka hem från Linus och stod och väntade på bussen kom jag på att jag ville lyssna på musik och därför behövde mina hörlurar. Alla som känner mig vet att jag ALLTID har en fullproppad väska med mig om jag så ska hämta posten, typ? Så att leta reda på mina hörlurar i den fullproppade väskan var inte lätt. Jag ställde mig upp och la väskan på bänken och började tömma den på allt dylikt som var där i. Gubben som också tålmodigt väntade på bussen måste ha trott att jag var helt rubbad där jag började plocka ut allt från hårsprej, kläder/underkläder, hygienprylar och godis för att sedan packa ner allt igen. Utan vinning. Jag hittade inte hörlurarna vilket innebar att jag tömt väskan på exakt allt inuti den för att sedan lägga tillbaka allt. Undra vad gubben trodde om mig. Frisk tjej? Förlåt mig gubbe!

Även de små knattarna här hemma har haft sina stunder idag...

Jag satt i soffan, som bekant, när Anton kom inrusande i vardagsrummet stortjutandes! Han grät och han grät, för att han hade tappat bort sin tand. Lillen:')

Linnea och jag stod och hoppade på studsmattan när en bil körde förbi och Linnea skuttade till lite extra. Inte för att vi var just på studsmattan, utan för att hon blev rädd. Och så sa hon "Oj hjälp, jag trodde det var en krokodil!" Jag vet inte om det beror på att vi lekte att vi var små lejon där på studsmattan och befann oss på savannen eller om hon helt enkelt bara fick en synvilla och trodde det. Men en krokodil mitt i Bergsåker såg hon i alla fall...

Ja ni ser, en lång och slitig vecka kan ta hårt på psyket. Ska bli skönt att ladda om inför en ny vecka med en skål glass och titta på Parlamentet!

So long