Betongsugga

Jag kom ur svackan;) Pjuh! Kändes där ett tag som att jag skulle vara deppig för evigt... Men efter en god natts sömn accepterade jag min hemkomst och gick vidare;) Planerar redan nästa års semester, så jag får längta till den från och med nu istället!Känns faktiskt inte så dumt att sitta här på uteplatsen i solen. Sverige är ju bra fint ändå när allt är grönt och luktar syrén. Så förutom att jag ömsar skin som en orm så är det toppen!

Förutom... evigheternas evighets dom. Läxor. Fick reda på att det är engelskaprov imorgon, så förutom att jag måste plugga inför mitt tal måste jag nu alltså läsa 27 sidor och memorera texterna för att kunna jämföra och diskutera kring dem på provet. Jag har alltså det jag har och göra.

Men jag måste bara berätta om vilket oflyt jag har i samhället. Då menar jag inte skolkursen utan i det verkliga livet. Jag är som en betongsugga! (Ni vet såna där betong klumpar som står på vissa vägar för att stoppa trafik) Jag skulle ta bussen till affären, och i tid som jag alltid är, plingar jag också i god tid. Kanske lite väl tidigt denna gång eftersom chaffisen hann glömma att någon plingat innan nästa stopp. Och finns det något värre? Jag HATAR att behöva skriva stopp!!! Så i chocktillstånd sprang jag i förtvivlan fram till busschaufören och stammade ur mig att han skulle stanna. Vilket han till min stora lättnad gjorde. Väl inne på affären skyndade jag att plocka åt mig det jag skulle handla eftersom jag hade bråttom hem. Jag hade precis betalat och var påväg till rullbandet där mina varor så vackert låg. När jag plötsligt ser att en kvinna står och packa ner MINA varor i HENNES påse!? ÅÅ NEEEJ! Eftersom jag stridit mot civilisationens gång under större delen av dagen var jag lite yr och allmänt chockad. Jag hörde mig själv säga "Öööööööh, det där är mina grejer!?" (Väldigt bitchigt tonläge hade jag också:O) Kvinnan ursäktade sig själv medan jag stod och kollade på henne med stora förvirrade rådjursögon.

Ha dé

Love it or hate it

Himmel vad hatisk jag har känt mig dom två senaste dagarna! Inte bra. Tär på mitt psyke. Klagar jag inte på det ena klagar jag på det andra. Och här sitter jag på mitt rum och känner mig övergiven av alla. Jag vet, nu är jag såhär patetisk igen. Skärpning Hilma, annars kan jag lika gärna gå och gräva ner mig bredvid min guldfisk som är bortgången sen flera år tillbaka! Aja, alla har sina dåliga dagar och sina svackor. Så trots att jag själv hatar det så har man faktiskt min tillåtelse att bete sig som en patetisk guldfisk minst en gång i månaden. Och min patetiska och sorgliga dag är nu... Ska fortsätta sitta här och tycka synd om mig själv resten av dagen och imorgon ska jag återgå till mitt normala jag. Hoppas jag... Och strunta i alla som får mig att bli deprimerad och arg. Punkt slut och bestämt så!

Förresten, dagens konstiga: Klev upp i ottan för att gå till en katolsk kyrka och kolla på någon ceremoni som skulle föreställa en för tidig konfirmation? Kyrkan låg i Nacksta och det var bara jag och mamma som kom från Sverige... Inge fel med det men jag
kände mig lite bortkommen. Jag= helt otroende och helt outländsk. Men det var faktiskt intressant. Prova det gott folk. Besök en katolsk kyrka ni med! Kan bli kul.

Hejdå alla glada!

Kreta

Jaha, då sitter man här i soffan igen... Jag är hemkommen från Kreta och det med blandade känslor. Har haft en helt underbar resa med helt underbara människor<3 Bäst! Har varit superskönt med över 30 grader varm varje dag, sol, bad, dans och massa tokerier! Helt galen resa vill jag lova. En sak jag lärt mig av denna resa är att man verkligen inte ska har fördomar! Herrgud. Önskar jag kunde förklara men det är så galet så det går knappt! Men bland annat, den så kallade buttergöken visade sig vara en skönsjungande operasnubbe från Norrköping som var gift med Michael Jacksons dubbelgångare. "Tuttan" var en riktig skojare och reste med mig!? En unge som såg på pricken ut som mig när jag var barn, vilket ledde till att mamma framställde sig själv som en barnkidnappare. Hon satt och stirrade ut den söta lilla bebisen som hon inte kunde förstå vara så lik mig, så Tuttan måste ha trott att vi planerade att kidnappa den lilla solstrålen. Förlåt oss. Vi är goda människor innerst inne. Och att vi bodde på samma hotell som en lika talangfull familj som familjen Trapp visste vi inte fören de alla, hela familjen tog micken i handen och sjung bättre än Celin Dion! Nästan... Det här bara för att nämna liiiiite utav det helt galna;)

Och att vara tillbaka i Svealand känns inte så dumt när jag kollar ut genom fönstret och ser hur grönt och fint allt har blivit. Men när jag kollar på mitt schema blir jag deprimerad. Kan inte förstå hur jag kunde vara så dum och sätta mig på planet för att åka hem! Skulle ha stannat kvar och jobbat med "Is it posible" och ta betalt för solstolarna hela dagarna! Hade passat mig perfekt!

Nä men det är ju i och för sig lika kul att plugga inför talet och matteprovet...

Tack för en oförglömlig resa era tokar:')<3

Ciao

Dan före dan före doppar-dan

Måste bara få berätta hur bra jag har det idag! Igår var näästan min sista skoldag på länge! Eftersom dagens enda lektion knappt räknas... Behövde inte ens ställa klockan igår kväll eftersom jag börjar 15:10 idag och har idrott till 16:30. I och för sig hade det varit mycket bättre om vi fick idrotta hemma istället för att ta sig till idrottshallen sådär på eftermiddagen när jag tänker efter. (Dock vet jag själv att så icke skulle bli fallet, så det är väl lika bra att Tompa tvingar dit oss)Men nu ska jag inte vara sån, jag ska inte klaga. Vad som helst kvittar! Har hela dagen (eller sen jag vaknade för två timmar sen) levt i en liten Hilma-bubbla, svävat på moln, dansat fram i balettsteg och sett allmänt hypnotiserad ut! Om bara el vulcano håller sig sansad så är det bara en och en halv dag kvar. Jihaa! Idag ska jag lägga all min hysteriska energi på att göra klart alla läxor och annat tråk. Och imorgon kan jag lova er alla att jag kommer ha fullt upp med att packa. Och sen mina kära vänner, då beger vi oss mot varmare breddgrader:'D

Förlåt om ni inte bryr er, men jag var bara tvungen att lätta på hjärtat;)

Adeus

Måndagsbitter

Här sitter jag i soffan denna måndags kväll, korthårig och känslomässigt störd som jag är och äter vindruvor och önskar att jag var lika talangfull som dom i Talang!

Ja, om ni inte listade ut det i ovanstående mening så blev jag ju kortklippt i Torsdags när jag efter 9 månader slog slag i saken och gick till frissan! En centimeter neranför axlarna slutar håret och jag ser ut lite som Svampbob om man kollar riktigt, riktigt noga;)

Idag har det varit en känslomässig dag... ena stunden har jag hoppat av glädje, andra stunden har jag suttit och kollat ut i tomma intet helt apatiskt, och alldeles nyss satt jag och grät i min ensamhet åt att mamma under dagen meddelat att det hade varit fult väder på Kreta!? Visst, kanske inte så kul nu när vi ska åka dit på Fredag, men det är väl inget man behöver böla åt! Plus att hon hade sett fel, det hade inte ens varit fult väder och det skulle inte bli det heller! Så ja, flera tårar gick åt till spillo helt i onödan bara för att jag var tvungen att överdramatisera det hela!

Nu ska jag ta och sansa mig själv, försöka att inte gråta nu när jag ska äta upp mina goda vindruvor och fortsätta avundas de talangfulla människorna på tv! Fast om en halvtimme kommer jag i alla fall inte kunna vara ledsen även om min hjärna insisterar med det! För då är det Hollywoodfruar och en hel timme med Maria Montazami!:'D Wonderful!

Au revior

Djungle George!

Bara 10 dagar kvar! Tjihoooooo! Snart ligger jag på stranden alldeles röd som en gris sönderbränd av solen och med en drink i handen! Tråkigt att min röda bikini inte matchar gris-looken... men vem bryr sig! Inte jag, jag är lycklig:D Ska bli så fruktansvärt skönt att komma bort från regnet, den gråa himlen som verkligen vägrar bli klar och blå. Snart kan jag gå omkring naken om jag så vill utan att någon mamma klagar på hur jag går klädd. Jag vill ju så gärna att det ska bli vår och då lurar jag mig själv vissa dagar att det är jättevarmt och tar på mig mina ballerinaskor och ett somrigt linne. Men då får jag minsann bannor av min mor sedan. "Det är bara första maj och här går du klädd som om du vore Tarzan och bla, bla, bla" MEN! Snart kan ingen klaga, då får ja gå klädd hur jag vill för då ÄR det faktiskt sommarvärme. 27 grader och jag tänker gå klädd som Djungel George!

Eftersom mina vita ögonbryn lyser starkare än solen och mitt hår för tillfället ser ut som en tuss svinto, tänkte jag ta tag i saken och göra en lite makeover så jag inte skrämmer bort turisterna på stranden likt Pumba på savannen! Så på torsdag ska jag, mamma och Jenny som förövrigt är lika illa däran som mig, färga ögonbryn/fransar och klippa oss. Kul att slippa se ut som Dr. Emmett L. Brown i Tillbaka till Framtiden. Det enda som känns lite vemodigt är att jag ska klippa mig. Senast jag gjorde det var i Augusti 2009... ja det ju händer inte jätteofta. Har alltid haft filosofin om att jag måste ha långt hår, eftersom jag tycker det är väldigt fint. Men nu har jag lagt märke till ganska korta snygga frisyrer på sistone och tänk ja, varför inte? Jag vet ju själv att jag aldrig skulle våga sätta mig i frisörstolen och säga "Va fan, klipp av rubbet!" Jag är mer den här typen som snackar om att göra det, sen nä det väl kommer till kritan sitter jag där i stolen som en liten surrogat med dåligt självförtroende och säger "Ta bara det som absolut måste klippas!".

Så mina kära vänner, det jag nu försökt komma till i sisådär 5 minuter är: Har fått lite inspiration av bilderna ovan;) Bortse också från att resultatet på mig inte kommer komma i närheten av lika snyggt som på dom! 1, Antingen tar jag modet till mig och klipper av håret så det blir riktigt kort. Som Rihanna här. 2, Jag klipper lite längre än till axlarna. Som Jessica Simpson 3, Jag klippa topparna och gör som jag brukar, sparar ut håret långt igen. (Det gick ju av, just typiskt-.-) Som Kate Hudson. Har inte bestämt mig vilken av donnorna jag ska efterlikna än:O Får suga på den karamellen ett tag!

Nej nu ska jag gör det jag är bäst på! Lägga upp ett styrketräningspass.

Bye bye

The Cribs

Valborg visade sig vara en väldigt lyckad afton! Först samlades gamla björnligan Jag, Linus, Erica och Henke hemma hos Fille och åt vääääärldens godaste middag. Herregud, vad gott det var! Exemplariskt. Så direkt efter middagen var det bara till att lägga sig på soffan och knäppa upp gylfen för att överhuvudtaget kunna andas, ute på Filles ännu mer exemplariska och gudomliga altan. (Killen bor i ett hus som skulle passa in på MTV:s The Cribs!) När jag var klar med att ligga som en klubbad säl och ta upp hela soffan på grund av min matkoma, fortsatte vi att ha det trevligt tills det var dags att åka vidare på festligheter till mina gamla hemtrakter i Njurunda. Alltsammans kan sammanfattas som väldigt skoj förutom den hemska promenaden i spöregnet någonstans där mittemellan då jag såg ut som en dränkt katt när jag kom in igen...

Har känt mig väldigt seg hela dagen idag, men söndagar är ju veckans vilodag så det är inget jag tänker beklaga mig över;) Tur att min mysis varit med mig hela helgen och spridit med sig sin positiva, underbara och galna energi<3

Eftersom det fortfarande är söndag ser jag ingen anledning till att rycka upp mig så här helt plötsligt, så jag ska slå mig ner i soffan och kolla på Parlamentet sen och vara så seg som det bara går. För imorgon är de bara att ge sig tillbaka till Kattlas skyffe för ännu en skolvecka.

Men håll ut Hilma, 12 dagar kvar till solen, bad, värme, den goda maten, och Kreta!

Hasta luego