Himmel vad hatisk jag har känt mig dom två senaste dagarna! Inte bra. Tär på mitt psyke. Klagar jag inte på det ena klagar jag på det andra. Och här sitter jag på mitt rum och känner mig övergiven av alla. Jag vet, nu är jag såhär patetisk igen. Skärpning Hilma, annars kan jag lika gärna gå och gräva ner mig bredvid min guldfisk som är bortgången sen flera år tillbaka! Aja, alla har sina dåliga dagar och sina svackor. Så trots att jag själv hatar det så har man faktiskt min tillåtelse att bete sig som en patetisk guldfisk minst en gång i månaden. Och min patetiska och sorgliga dag är nu... Ska fortsätta sitta här och tycka synd om mig själv resten av dagen och imorgon ska jag återgå till mitt normala jag. Hoppas jag... Och strunta i alla som får mig att bli deprimerad och arg. Punkt slut och bestämt så!
Förresten, dagens konstiga: Klev upp i ottan för att gå till en katolsk kyrka och kolla på någon ceremoni som skulle föreställa en för tidig konfirmation? Kyrkan låg i Nacksta och det var bara jag och mamma som kom från Sverige... Inge fel med det men jag
kände mig lite bortkommen. Jag= helt otroende och helt outländsk. Men det var faktiskt intressant. Prova det gott folk. Besök en katolsk kyrka ni med! Kan bli kul.
Hejdå alla glada!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar