Himmel vad roligt det är att köra! Dock förlorar det lite tjusningen om man har en hysteriskt rädd mamma bredvid sig som sitter och skriker att det kommer en sväng 400 meter fram och att jag måste ratta! Eller att jag är för nära diket trots att jag håller mig fin fint i spåren på vägen. Självklart gör jag ju inget av detta, bara min nojiga mamma som inte känner sig alltför bekväm i passagerarsätet. Jag är ju värsta naturbegåvningen på att köra (dock bara enligt mig själv) jag tycker de går galant! Snart väntar förhoppningsvis ett körkort, och kanske en karriär i rallybranschen;)